Dålig uppdatering här...igen. Nog den mest använda meningen på den här bloggen!
I Onsdags i alla fall så hade jag mitt au pair möte som var hur roligt som helst! Vi åkte till Vertical Endeavors som är ett jättestort inomhus bergsklättringscenter. Vi var där i 2 timmar och då fick vi klättra hur mycket som helst, kan säga att min armar var döda efter det. Men roligt var det, roligaste var nog när vi alla försökte klättra upp för en vägg som var jättesvår. Typ alla tappa greppet och svingade ut i luften bland allt folk, var nära att man sparka ner allaihopa. Lagom pinsamt sådär..






Sen så fick jag en oväntad födelsedagspresent från Erika, ett jättefint halsband!
Blev så himla glad, inte bara över halsbandet utan över brevet hon skicka med också. Så jäkla konstiga vänner jag har alltså, haha. Goa Erika! ;)



I Torsdags morse så drog jag, Sandra och Kelsey hem till Lydia där det var lite mer folk. Åt och prata lite innan det var dags att säga hejdå till Lydsen... Kan inte fatta att hon har åkt hem nu. Så sorgligt, önskar verkligen att hon hade kunnat vara här under sommaren men så är det. Är jätteglad för hennes skull att hon är klar med sitt år och hemma igen men kommer sakna henne. Var jättejobbigt att säga hejdå och vill inte ens tänka på att säga hejdå till alla andra jag har träffat här.

I början på April så frågade Debbie och Kevin mig om jag ville stanna ett år till här med dom eller hur jag ville göra, så dom bad mig att tänka lite mer på det. Så den här veckan så berättade jag för dom att jag har bestämt mig för att åka hem i September. Var jättejobbigt att säga det till dom, vet ju att dom förstår och att dom är glada för min skull men ändå, när man säger det så blir det så verkligt att man ska lämna allt det här så småningom. Älskar USA, Minnesota, min underbara familj här och mina vänner så det är svårt. Men har fortfarande 4 och en halv månad kvar här och i och med att nästan alla mina vänner åker hem före mig så tror jag det kommer bli lättare ju närmare September det blir. Just nu trivs jag verkligen toppenbra här och har jättekul med men tror jag kommer sakna familjen, Mattias och vännerna därhemma mer och mer nu med. Saknar alla nu med men inte på ett jobbigt sätt.
I December och början på året så funderade jag jättemycket på att stanna ett år till i USA, men i slutet på Februari så ångrade jag mig. Jag och Sandra gick runt i ungefär 2 veckor och tänkte att nu har vi snart vart här i 6 månader, men det kändes som att vi sa så i 2 månader eller nåt. Så hade ett par veckor där som tiden gick långsamt, jag saknade alla hemma otroligt mycket och ver ledsen nästan varje dag. Började sakna Sverige med och lilla Mellerud till och med och kände mig bara ensam. Hur man nu kan göra det med den här underbara värdfamiljen och mina vänner, men så var det. Men sen när Februari var över så gick det över, allt blev som vanligt igen och nu som sagt så älskar jag att vara här! Men har insett att jag kommer vara "klar" med USA i slutet på sommaren, i alla fall för den här gången :) Men det kommer vara dags att åka hem och träffa alla, jobba eller hitta på nåt och sen får vi se var jag hittar på efter det.
Men innan det här jag många underbara månader kvar här med otroligt mycket roliga saker att göra, har inte ens sett eller gjort 1% av allt jag vill. Så får nog lägga på ett kol, börjar redan imorgon med något! :)